Lelinnilsson - Du var mitt stjärnfall

Kolla in de här testet!!
Är helt galen i de, minns inte vad de längsta jag klarat är, men jag är duktig!

http://www.byrholt.dk/Byrholt_Public/PilotTest.htm

Är jätte glad!!

Fick ett mms när jag satt på bussen hem. En bild på pappa som sitter på min moppe!
Blev jätte glad. Skickade tillbaka ett sms och frågade om den var klar, vilket den var. Så efter middagen for jag dit och hämtade den!!
Hjälmen känns lite för liten, men de kan den inte ska vara. De är XL på den. Jag får klippa bort håret om de inte ryms!!

 Så här ser min älskling ut! Den är blå och jätte fin!

Tog första turen med den direkt. Kände mig fri.
De var så skönt att bara få gasa upp. Pappa fixade den så att de inte skulle ta så lång tid att komma upp i 30. Så nu gick allt så fort! Blev så glaaad!
Inget är olagligt på den, ej trimad eller nå sånt.

Var med Nina ikväll också.
Vi gick ut å gick, men de började små regna och jag gick barfota i foppatofflar, långkallingar och vinterjacka.
Måste ha sett roligt ut. Men jag trivdes.
Vi såg sedan tv hemma hos mig.

Fick plocka ner hyllor idag. Eller de var en del av allt jag gjorde idag.
Plockade ner de som var kvar av hyllan vi på började med igår, tog ner de på lagret och la de säkert på fel plats. Hittar inte så bra där nere bland alla miljontalssaker!



Känns lite roligt att gå runt med små vagnar inne på affären. Alla kollar konstigt på en.
När vi plockade upp saker som just hade kommigt så körde jag runt med en vagnt full med saker tills jag hittade vart de skulle vara, fick massa konstiga blickar xD

Nu sitter jag och pratar med folk på msn.
Ganska skönt att bara "prata" med folk.

I morgon ska jag till skolan på morgonen. De är indivduella som står på schemat. Jag har ju foto så jag ska dit, hämta en kamera, ta bussen tillbaka till stan och sen jobba.
Planen är att hinna till stan innan tio så att jag inte blir sen och kan åka på mitt busskort.
Hoppas att planen funkar!

Fick också reda på en till sak idag som jag verkligen inte alls ville veta någonting om, men jag fick de ändå kastat i ansiktet. Borde ta en paus, men de verkar inte gå så bra för mig.

Tänkte att jag kunde lägga upp en bild på min cykel också.
Som sagt är den inte ny, men den funkar, ska bara be pappa fixa lite ändringar på den. Sen är jag nöjd.



De här blev ett långt inlägg, inte meningen, de bara blev så.
Hoppas att ni haft en bra dag fast vädret inte varit så bra.

Nu ska jag hoppa i sängen.

PussKram

Nu är jag hemma, fast fel hem.

Sitter hemma hos pappa. Har fått hjälp med att installera ett program, någon som kan gissa vilket de är?
Är ju igentligen hos mamma från och med ikväll till nästa söndag.

Har varit och kollar på fotboll idag/kväll.
De jag ville skulle vinna förlorade.
Men de var roligt att bara kolla på. Trode aldrig att jag skulle säga nå sånt om fotboll.
Men nu har jag sagt de.

Jag har också fått en cykel idag.
Begagnad, men den funkar finfint ändå :)
Är glad och nöjd.

I morgon börjar ju apu:n.
Är ganska så nervös.
Vad ska man ha för kläder?
Ska ju ha mina egna personliga kläder. Alla mina kläder är ju som ganksa så opassande för att jobba i affär med.
De är ju mest mjukiskläder jag har.
Hatar alla andra kläder.¨
Men jag hittar nog någonting ska ni se.

Nej nu ska jag nog cykla hem till mamma och lägga mig och sova.
Är ganska så trött.
Har varit ute nästan hela dagen idag. Känner mig duktig :D

PussKram

Nyss ätit.

Skönt kan man väl säga. Blev mätt, börja få ont i magen. Bara en sak som hjälper.
Ska tydligen me ut och grilla någonstanns. Vet inte vart men de blir nog bra.
Har inget att grilla, men jag känner bara för att vara ute, sitta och prata och så.
Ta de lugnt.

Vill prata.
Känner hur de trycker på bakom ögonen.
Vet inte varför.
Vill bara prata.

God dag.
Alla har sovit gott hoppas jag. Somnade nästan direkt jag la mig igår kväll.
Ganska skönt faktist.

Idag så har jag haft matte hela morgonen inför nationella som är på torsdag. Ganska så drygt kan jag lova dig.
Men jag har börjat fatta mer och mer av de vi håller på me. Vilket är skönt.

Just nu så ska jag skriva ut nya APU-papper. Ska gå till ett till ställe idag efter skolan och fråga om apu, får jag inte där så ger jag upp.

Men vi hörs sen.
Ha en bra dag!

PussKram

Bub och Bob.
De här är spelet jag pratade om att jag och Nina spelade och klarade ut.
Den gröna draken är Bub, den är jag när vi spelar. Den blåa heter Bob och den är Nina.

I spelet ska man fånga in monster i bubblor sedan spränga bubblorna.
Jätte roligt ! :D


Monstret han fara upp i texten men de heter Pulpul.
Tyckte de var lite roligt.
De är en flygande grön elefant tror jag.


Här är en bild när min bror och  syster kör skoter.
Ganska så roligt.

Ska nog ta och sova nu. Är trött och de är ju en dag i morogn också.
Sov så gott!

PussKram

Hejhej!

Sitter nu hemma och gör typ ingenting.
Ska fortsätta virka på min lilla väska. Sen måste jag till mamma så att hon får hjälpa mig att fixa till den.
Jag ska också lämna tillbaka riskkapitalssedlarna till mamma och farmor. När de är gjort har jag lämnat tillbaka alla som jag sålde till.
Känns skönt.
Camilla köpte ett av mina magnethalsband, hon tog de gröna.
Så 129:- kronor extra gör inget.

Har blivit 1066 kronor rikare idag. Känns jävligt bra. Och de här har ju varit med skolan. Så de mästa har skett på skoltid.
Känner mig jätte glad.
Fick också 7 halsband med mig hem.
Kanske kommer in bilder på dem sen. Vi får se.

Ikväll så ska jag ut å gå med Lisa, får se om Nina följer eller inte.
Har ont i huvudet, behöver ett par solglasogon.
Är typ ljusskänslig.

Nej nu ska jag virka så att jag blir klar idag :)

PussKram

Jag hörde hur dörrklockan ringde så jag sprang ner och tog med Andreas upp till mitt rum innan mamma och pappa han göra bort sig för mycket.

- Varför så bråttom? sa han och små log.

- Nej jag vill bara bli klar med de här, sa jag lite snabbt och började ta fram blocken med mina anteckningar och skisserna om hur jag ville att det skulle se ut på balen.

- Jaha, sa han och det lät som om han var lite besviken.

- Ja och mamma och pappa är så pinsamma, skyndade jag mig att säga när de gått upp för mig hur han tänkte.

När jag sagt det så dök det upp ett leende på hans läppar.

Vi satte oss ner i min säng och jag började visa honom vad jag hade planerat och vad som var kvar att göra.

Vi hjälptes åt att göra affischer om balen, vi berättade skämt för varandra, vi kollade på listan av musik som en dj som skolan hade hyrt skulle spela. Vi la till och tog bort några låtar och mailade sedan listan till honom.

Efter ett tag knackade de på dörren och mammas huvud tittade in.

- Hej stör jag? frågade hon medans hon klev in utan att bry sig om att vänta på svaret.

- Nej da, sa Andreas och presenterade sig för mamma som verkade bli lite förvånad över att en i min ålder kunde visa lite respekt för någon i hennes ålder.

- Jag tog med mig någonting att dricka, hoppas du tycker om cola, frågade hon Andreas och gav mig en dricka och såg oroat på Andreas.

- De är klart jag gör, jag älskar cola, sa han och log när han tog emot drickan av mamma som log lite för mycket.

När hon äntligen hade gått suckade jag och la mig ner i sängen.

- Förlåt för mamma, hon är bara så konstig när jag tar hem kompisar.

- De är lugnt, hon var faktiskt snäll ju, sa Andreas och la sig ner bredvid mig.

Jag tittade på honom och log, han log tillbaka mot mig och jag kände fjärilar i magen.

Han hade ett så fint leende.

- Du är så söt när du ler, sa han som om han hade läst mina tankar.

Jag rodnade, och fortsatte le fast lite mer den här gången.

- Du är rätt så söt du me när du ler.

- Men inte annars? frågade han och log.

- Haha, nej inte annars, skojade jag.

- Men du är alltid söt i alla fall, sa han och strök bort en hårslinga som hade kommigt fel.

Jag rodnade mer, om de nu gick, och såg hur han kom närmare med sitt ansikte och kysste mig.

Han satte sig på mig och vi fortsatte att kyssas.

Vilka läppar han har!! så mjuka.

Men vi låg inte kvar där så länge för att Andreas började kittla mig så att jag tjöt och började nästan gråta av allt skratt.

Efter ett tag så slutade han och vi låg där i min säng och myste. Jag låg i hans armar och andades in hans doft, han hade en sådan underbar doft som inte luktade för mycket men ändå inte för lite, han luktade lagom.

När vi låg där så ringde hans mobil.

- Hallå? svarade han.

Han pratade ett kort tag och berättade sedan att de var hans mamma som hade ringt och att hon ville att han skulle börja pallra sig hem för klockan var snart tio.

Jag följde han ner och sedan ut på trappan.

- Jag har haft de roligt ikväll, sa han och log.

- De har jag me haft.

- Men nu måste jag skynda mig innan mamma blir galen, sa han och log.

Han gav mig en puss på kinden och började sedan gå.

- Vi syns på skolan i morgon Siri, ropade han.

- Ja de gör vi, ropade jag tillbaka och vinkade åt honom.

Jag gick in igen och direkt upp på mitt rum och plockade bort sakerna från min säng, sedan la jag mig där och sniffade på lukten efter honom.

Tur i oturen, sen otur igen.                 

av Magdalena Wikström NV2b

"Men jag svängde ju vänster där!" skrek Lina hysterisk till Axelia som hon pratade med i telefon. "Men vi är ju ändå fel!" halvskrek Axelia tillbaks. "Men sluta va arg på mig då!" fortsatte Lina. "Men jag är inte arg!" sa Axelia. Hon tittade ut genom fönstret och den lilla by som de hamnat i. Hon läste "Välkommen till Medskog" på skylten de kört förbi en stund tidigare. De skulle ha kunnat kalla det för Merskog för det var exakt vad det var. Bara skog, överallt.

Efter att ha konstaterat det för sig själv återgick Axelia till det högljudda samtalet som pågick. De kom överens om att stanna på nästa parkeringsplats för att kolla var de var riktigt. Cajsa, som satt bredvid Lina, försökte lugna ner henne försiktigt. Det funkade dock inte så bra så hon gav upp. Det var lika bra att låta det gå över av sig själv.

Lina, Cajsa och Axelia hade träffats i sjuan då de började samma klass och kände varandra väldigt bra nu efter 5 långa år. Lina var en ganska hetlevrad typ av sig. Hon blev lätt upprörd och hatade att ha fel. Axelia var väldigt lik Lina förutom att hon var lugn av sig. När de båda hamnade i en diskussion om vem som hade rätt eller fel fick den lugna och försiktiga Cajsa ställa sig emellan. Hon var som en mamma för hela gänget och alla uppskattade hennes omtänksamhet.

I samma bil som Cajsa och Lina satt Mia. Hon var ett år yngre än resten av gruppen och hade just så pass fått lov att följa med på denna roadtrip, för det var exakt vad det var! Mia var en lång blondin som skrattade åt nästan allt! Hon var alltid glad och lättade upp stämningen i bilen tillräckligt för att Lina inte skulle flyga på Axelia när hon kom och parkerade bredvid.

I Axelias bil satt Lisa och Elin med. Elin som alltid var arg på någon och svor som ett lok men ändå lyckades få alla att skratta när som helst! Lisa var gängets lilla fegis som alltid sprallade runt och var glad och som kom med konstiga påståenden som hon tror på stenhårt men som sen visar sig vara helt fel.

Chaufförerna var Lina och Axelia eftersom de var de enda som fått körkortet till sommarlovet mellan tvåan och trean. De klev ur bilarna och möttes vid bordet på fikaplatsen. De andra tog sig en bensträckare. Lina slog upp kartan. "Här är vi." sa hon och satte fingret på Medskog. "Hit ska vi." sa hon och pekade sen på Gävle. Axelia nickade bara. "Jag föreslår att vi kör tillbaka efter väg 303 och sen ut på E4: an och sen raka vägen till Gävle för nu är jag trött på att köra alla småvägarna!" sa Lina irriterat. "Jag med." höll Axelia med. De hade kommit överens om att köra dit de kände för att fara men nu hade de kört runt i ingenting allt för länge. Mötet var snabbt över och de satte sig i bilarna igen och körde mot E4: an. "Jaha, så vad händer i våra länder?" frågade Elin glatt. "Och varför är du så glad för då?" undrade Axelia som egentligen hade ett ganska bra hum om vad det kunde vara. "Jo, David ringde just! Han frågade om jag ville fara med han på bio idag!" sa Elin och var verkligen superglad. Lisa och Axelia fick ett bekymrat ansiktsuttryck. "Men Elin... Du är ju här... Med oss... Typ fem miljoner mil från honom. Hur hade du tänkt hinna fara på bio med han då?" undrade Lisa. "Men det är ju det att han fråga! Han fråga mig! Tänk!" Elin kunde inte vara lyckligare och svävade iväg till sin egen drömvärld medan de andra två fnissade smått åt den kärlekskranka Elin.

Resan till Gävle gick jättebra. Väl där var det dags för mat och vila. De hittade ganska snabbt en Frasses där de gick in för att äta. Efter maten mådde Lina som vanligt illa eftersom hon proppat i sig maten så snabbt. Hon vankade ut till bilen för att sova. Resten av deras gäng for ut på stan. Inte för att shoppa, det skulle de nämligen göra när de kom ner till Stockholm, men för att kolla läget bara. Lisa och Elin gick och pratade med sina pojkvänner, Robin och David, medan Cajsa, Axelia och Mia spanade. Mia höll på att få en hjärtattack varje gång hon såg en kille med modefrilla och var inte diskret heller. Så man kan säga att allt var helt normalt egentligen. Axelia kände dock till slut att hon också behövde sova några timmar innan de fortsatte köra de 16 milen som var kvar till Stockholm och gick för att ansluta sig till Lina.

Än en gång satt de samlade i bilen. De var på E4: an på väg till Stockholm. Axelia oroade sig för trafiken där. Hon hade hört att den var hemsk och hoppades på det bästa. Vägen på E4: an var outhärdligt tråkig och Axelia bestämde sig för att ta första bästa avfart och sen fara upp på den igen efter att fått lite omväxling. De hade ju faktiskt inte bråttom. Hon meddelade Lina som protesterade mot idén men ändå följde efter när Axelia svängde av till Läby. För hur smart skulle det vara att tappa bort varandra egentligen?

De körde sakta genom gatorna och insåg snabbt att det inte var så kul ändå så de vände tillbaka. När de skulle upp på vägen hände de som inte fick hända. Lina fick punka!

Hon svängde av vägen och hoppade snabbt ur bilen för att se vad som hänt, trots att hon redan visste. Hon skrek och slog sig för pannan. "NEJ! Vad händer?! Det här skulle ju inte hända! Vad gör vi nu?" började Lina panikartat. Alla såg oroligt runt sig. Lisa var den första att ta till orda. "Jamen vi får väl byta däcket bara? Du har väl ett med dig?" undrade hon. "Ja... Det ligger där bak..." sa hon och pekade på bagageluckan. Cajsa gick för att hämta det och Mia hjälpte till att packa upp alla väskor de lastat ovanpå. "Vems väska är det här!?" utbrast Cajsa plötsligt. "Den är fylld med skor och väskor! Alltså bara skor och väskor, inget annat!" Hon höll upp väskan framför de andra. Alla vände sig mot Mia. "Men vadå? Jag tänkte att jag kanske skulle behöva de, okej?! Man vet aldrig i Stockholm..." försökte Mia försvara sig. Alla himlade bara på ögonen och lät Mia skämmas ett tag.

"Okej men om vi gör såhär då..." muttrade Lina som kämpade på med däcket. Ingen hade bytt däck någon gång och bannade sig själva för det nu. Alla försökte minst en gång var men ingen fixade det. Till slut blev Lina så less, att hon marscherade upp på vägen så nån bil skulle se henne och försökte vinka av någon att hjälpa. Hon hade stått där 5 minuter utan att nån stannat. Cajsa erbjöd sig att byta av henne så Lina kunde få lugna ner sig. Lina gick tacksamt med på det och satte sig vid vägkanten där resten tagit upp frukt och dricka. Lika bra att ta en fika när vi ändå stannat. Det dröjde dock inte länge förrän en skrikande Cajsa kom nerför vägen. "IIIIH!" Mia hade blivit så rädd att hon klämt sönder bananen hon höll i! Elin som än en gång satt och pratade i telefon vände sig irriterat om. "Men andas kvinna! Jag försöker prata här." En illröd Cajsa ställde sig andfått vid bordet och pekade upp för vägen. Alla nyfikna vände sina huvuden mot riktningen Cajsa pekade i och det dröjde inte länge förrän en blå Volvo kom mot gänget. "Varför färgen?" undrade Axelia och syftade på den högröda färg som uppstått i Cajsas ansikte. "Du ska bara vänta och se." sa Cajsa.

Bredvid de andra parkerade bilarna ställde sig Volvon. Ut klev fyra stycken killar som såg ut att vara "fallna från himlen" enligt Mia. Föraren var den första att ta till orda. "Ni hade punka eller? Behöver ni hjälp?" sa han sen och log. Ett leende som var tillräckligt för att få alla närvarande att smälta. Lina lyckades stamma fram ett nästan ohörbart ja. Han småskrattade lite och frågade vilken bil det var som fått punka. Alla pekade i en enda rörelse mot den lilla vita Skorpan som Lina ägde. Mia var inte sen att hänga på killarna när de gick mot bilen. Hon hade inte tänkt missa sin chans att ragga! Axelia himlade med ögonen, typiskt Mia! Men efter några sekunder var inte heller hon sen att hänga på. Alla hade till slut samlats runt killarna som hade fixat däcket på cirka bara 10 minuter! Lina fann inga ord för sin tacksamhet utan gick istället för att krama föraren. "Tack för att du stannade! Tack för hjälpen! Tack för allt!" Hon var nästan på väg att börja gråta, så lycklig var hon. Tjejerna ville ju också få sig en kram och en kramring uppstod snabbt. Vilken tur att det var just de som stannat tänkte nog allihop!

När killarna fått lite fika och sällskap som betalning istället för pengar (som de vägrat ta emot, måste ju nämnas), började de röra sig mot bilen. Ännu en våg av tacksägelser sköljde över dom. Lina kom sen på en briljant idé och frågade "Så vart är ni på väg då?" Hon försökte se så oskyldig ut som möjligt. "Vi ska till Stockholm. Vi har en spelning där om två dagar." Tjejerna kunde inte tro sina öron! De var på väg till samma plats! Här kunde de arrangera något tänkte Lina. "Men det ska vi med! Vi kan ju komma på spelningen! Vars är den?" Bandet blev såklart glada för det och började beskriva vägen. Men det var för krångligt. Stockholm är ju rätt stort. "Vet ni vad, ni får våra nummer! Då kan ni bara ringa och så möts vi någonstans, och så far vi dit tillsammans! Vad sägs om det?" sa sångaren i bandet. "Det går jättebra!" utbrast Mia lite för ivrigt och höll ut handen för att få en lapp med numren på. Alla började skratta åt hennes entusiasm och Mia skämdes lite men skrattade med sen. Tyvärr kunde de inte uppehålla killarna mer vid platsen utan fick låta de fara iväg.

Du kan ju tänka dig att det blev ett himla liv när de farit! Det var en livlig diskussion om vem som var snyggast, vem som var bäst på sitt instrument, vilka häftiga frisyrer de hade och etc. Just det samtalsämnet kom att uppehålla de ända till Stockholm där de till slut fick avbryta för att hjälpas åt att hitta i all trafik.

Det slutade dock med att de körde av på en liten avfart och parkerade ännu en gång. Alla var lite osams om var de skulle åka men kom fram till att Lina, som varit i Stockholm många gånger förut, skulle bestämma. Även om hon inte hade en aning om var de skulle köra hade hon ändå lite mer aning än resten. De hoppade än en gång in i bilen och längtade efter att komma därifrån. Inte hade de kört många meter förrän Magdas bil stoppade.

"JAG HAR FÅTT PUNKA!"

Skriven av:
Magdalena, Dagmar, Dassmar Wikström

Har nu ätit den varma smörgåstårtan och den var jätte god!
Alla borde tvinga sina föräldrar att laga en sådan.

Nu bär de av och se film.
Green street..

PussKram

Nu har jag spenderat någon timme med att se på andra avenyn.
Jätte bra sere.
Men nu tror jag de är dags för mig att sova. De är ju en dag i morgon också.

Tack!

PussKram

- Vem är det som kör dig hem varje dag efter skolan? frågade mamma medans hon stod i fönstret  vid dörren och kollade på Douglas bil som for iväg.

- Min lärare, svarade jag snabbt och började klä av mig ytterkläderna.

- Varför kör han dig hem? kom pappa och frågade.

- Han ska ändå åt de här hållet och han försöker att se till så jag inte jobbar ihjäl mig, svarade jag och lyfte min extremt tunga väska och började gå upp för trappen mot mitt rum.

- Det är mat om en halvtimme, ropade mamma när jag just stängt dörren till mitt rum.

Jag satte på datorn och började ta fram mitt block med alla anteckningar om balen när pappa knackade på dörren och stoppade in huvudet och sa att jag hade telefonen.

Jag kollade frågande på honom men han bara log och räckte mig telefonen.

- Hallå de är Siri, svarade jag.

- Hej de är Andreas.

Jag kände hur generad jag blev av att bara höra hans röst.

- Jo jag tänkte bara höra om du behöver hjälp med balen, tänkte att jag kunde komma förbi och hjälpa dig, om du vill, vill säga.

Om jag vill?! Haha, de är klart jag vill, de är de ända jag vill just nu!

- Jag har inte så mycket kvar att göra men du kan ju få hjälpa mig med de som är kvar.

Hur vågade jag säga de? De är helt otroligt hur de där orden kunde komma ut ur min mun.

- Ja de kan jag ju göra, och de hördes hur glad han verkade blir.

- Ja de blir nog bra ska du se.

- Haha ja, men kan jag komma vid sex tiden?

- Jo de kan du, jag är hemma.

- Men då ses vi då, hej då.

- Hej då.

Gud! Andreas ska komma hem till mig!

Han ska se mitt rum, han ska kanske sitta i min säng. Han ska träffa mamma och pappa!

Hoppas dom sköter sig.

Jag kollade runt i mitt rum och klädhög efter klädhög visade sig i mitt huvud.

Fan jag måste städa.

Jag började plocka upp hög efter hög med kläder och sorterade rent och smutsigt. Mitt i städningen kom mamma upp och sa att det var mat.

- Varför städar du nu? Har du feber? frågade hon när hon såg mig sitta på golvet och sortera kläderna.

- Andreas från klassen ska komma och hjälpa mig med balen, sa jag och ställde mig upp och tryckte in de rena kläderna i garderoben och hede de smuttsiga kläderna i tvättkorgen som jag gav till mamma.

Vi gick ner och satte oss vid bordet där pappa redan satt och tog för sig av maten.

- Vad var det för en ung man som ringde? frågade pappa och små log åt mig.

Jag ignorerade han och koncentrerade mig på maten så jag sedan kunde fortsätta med min städning på rummet.

När jag inte svarade så svarade mamma istället.

- Siri ska få killbesök, sa hon och log.

- Men o va  trevligt, sa pappa och nöp mig i kinden.

- Men ge er! han ska bara hjälpa mig med balen, skrek jag och gick från bordet.

Varför reagerade jag så?

Hejhej!

Haft en bra dag?
Jag vaknade upp och mådde jätte bra, kände inte alls av magonten jag hade igår.
Nina ringde och sa att hon mådde illa och att jag nog smittade henne.
När jag skulle gå till bussen så började jag också må illa. Trode jag skulle kräkas på han som körde bussen!

Busskortet fungerade inte idag.

Jag hade min sista gympalektion idag, badminton. Alltid roligt. Oskar i min klass höll i lektionen. Han får allt att bli roligt.
Halva klassen var borta idag. Sjuka.
Hoppas ni snart blir friska igen!

Har inte hunnit göra så mycke idag. Följt med pappa på en sak, ätit och sen gick jag hit ut till datorn.
Ska nog snart ut på promenad med Nina. Sen har jag inga planer alls.
Nina är upptagen och samma sak med Lisa. Vilket betyder att jag är ensam ikväll.
Ganska så tråkigt skulle jag säga.

Nej nu ska jag höra av mig till Nina så att den här promenaden blir av någon gång.

PussKram

Alla tjejerna tappade andan.

Han var nog den snyggaste läraren både jag och de andra i klassen hade sett!

Han pratade på om sig själv lite grann och de flesta tjejerna sög i sig allt han sa.

Killarna var nog ganska svartsjuka på honom för att han fångade tjejernas uppmärksamhet så fort och han kunde behålla den. Douglas fortsatte att prata och hjälpa våran so lärare att dela ut böcker och informationspapper.

Efter lektionen fick jag följa med Douglas till hans arbetsrum och välja vad jag ville ha för slöjd eftersom att jag inte hade valt någon än.

- Skriv ditt namn här och ditt val här, sa han och pekade på papperets rader.

- Okej, sa jag och skrev på.

- Visst är du också ny på den här skolan? frågade han.

- Jo, jag och min mamma och pappa flyttade hit i somras.

- Trivs ni?

- Jo det gör vi väll.

- Det är bara att du kommer och pratar med mig om det är någonting du går och funderar på, jag vet hur det är att flytta ifrån sina kompisar när man är i din ålder.

Han visste inte hur lättad jag var att få flytta hit.

- Det ska jag göra.

Jag log och gav honom blanketten.

Det verkade som om jag hade blivit Douglas favorit elev. På slöjden så kom han direkt till mig om jag behövde hjälp, även om det var flera andra tjejer som räckt upp handen före mig.

De andra tjejerna märkte det också, de frågade om det var någonting mellan oss.

- Mellan mig och Douglas? frågade jag förvånat och lite roligt.

-  Ja! sa alla tjejerna i kör.

- Nej, han är bara ny här som jag.

Jag såg på långa vägar att ingen trodde mig. Men det var inte mitt största problem just då.

Jag hade börjat få känslor för Andreas.

Men jag visste inte om han var så intresserad av mig så jag försökte dölja det, men att bli alldeles röd i ansiktet och säga det jag skulle säga helt fel när han var nära gjorde inte saken lättare.

- Snälla, snälla, snälla! du skulle passa som ordförande över gruppen som ska ordna balen.

- Skulle inte tro det.

- Jo Siri vi litar på dig och jag finns här om du vill ha hjälp, sa Andreas.

De var på mig hela tiden om att jag skulle planera balen för niorna, men jag var rädd att allt skulle bli fel och misslyckat för jag hade aldrig planerat någonting så stort förr, men när Andreas sa att han skulle hjälpa mig om jag behövde det så sa jag att jag kunde göra det.

- Tack så himla mycket, sa en tjej som hette Anna.

Vi hade inte fått någon snö än så jag bestämde att det skulle bli temat på balen.

Alla höll med om att i början på november borde snön ha kommigt. Och  så blev det, en vit bal med snölyktor.

Medans alla var i full fart att bjuda sina älskade på balen satt jag och planerade den.

Det fanns ett elevrum som man hade elevråds möten i och det hade blivit mitt nya arbetsrum.

Jag satt kvar efter skolan nästan varje dag och jobbade med balen, jag satt där tills Douglas nästan drog mig från rummet och in i sin bil och körde mig hem.

- Finns det ingen som kan hjälpa dig med att planera balen? frågade han när han körde hem mig för vad som kändes som 1000:de gången.

- Jo, men jag vill ha koll på allt så att det inte blir fel.

- Men det kommer inte att bli fel, be om hjälp och lita på de andra. Du kan inte stanna efter skolan och jobba ensam på den där balen varje dag.

- Men det är det ända som känns rätt.

Det blev tyst och så förblev det tills vi var framme vid mitt hus.

- Har du hittat någon att gå men på balen än? frågade Douglas.

- Nej jag har inte haft tid att leta.

- Där ser du! du måste ha hjälp med balen annars kommer du att sova i något hörn under den stora dagen, för att du är så trött.

- Det kommer inte att hända, jag är ordningskvinna under balen så jag måste vara vaken och hålla koll på alla andra.

- Säg till om du vill ha hjälp, sa han och log mot mig.

- Det ska jag göra men tack för att du körde mig hem.

- Det var så lite så, sa han, kan du spara en dans till mig på balen?

- Vi får väll se, sa jag och log medans jag stängde bildörren och gick mot huset.

Igår hade jag de lite tråkigt mellan fotograferingarna så jag passade på att måla naglarna, ena handen blev svart och den andra blev rosa.
Kanske bilder på de sen också.

Blir typ depp av vädret!
Igår var de bar mark på en del ställen och nu så är de snö överallt!
Tråkigt, tröttsamt

PussKram

Hejhej.

Nina hörde äntligen av sig och vi tog en promenad. Vi gick förbi fotbollsplanen och såg lite utav min broders match. De förlorade med 0-6.
Inte så bra men. Jag ska inte säga någonting, hade jag spelat hade de förlorat med mer än bara 0-6 kan jag säga dig.
Jaja, vi gick en stund till efter de, men de blev inte så långt. Nina var bakis!!
Sen bar de av hem till mig och spela lite rockband!
Love Love, nog för att jag var som en  nybörjare i fingrarna. Hahaha.

Sitter nu helt själv inne i lillkåken.
Ska sova själv här i natt, säkert ändå tills på torsdag eller nå sånt. Moa är hos sin pappa.
Jag sitter typ här och panikar lös. Inbillar mig en massa ljud å tänker på en massa knäppa saker. Inbillar mig att de känns som om någon sitter och tittar på mig!
Jag vill inte sova själv!

De flesta tjejerna i klassen började pratade om hur snygg de trodde den nya läraren var, medans killarna diskuterade på hur de skulle få honom att sluta så fort som möjligt.

Efter den samlingen visade Andreas mig runt på skolan och sedan fick jag gå hem.

De tog ett tag att visa skolan för den var ganska stor, och Andreas pratade på om allt möjligt så de tog en och en halv timme att visa mig runt.

-Hur var första dagen i skolan? ropade mamma åt mig innan jag ens hade hunnit in genom dörren.

- Det gick väll bra, sa jag och tog av mig rycksäcken och släppte ner den på golvet bredvid trappen upp till mitt rum.

- Vill du ha en macka?

- Nej det är lugnt, jag är inte så hungrig än.

Större delar av dan låg jag i min säng och berättade för Nalle hur min första dag i skolan varit och hur snäll Andreas verkade vara.

När de var dags för middag frågade mamma och pappa ut mig om hur lärarna var, hur klassen verkade vara.

- Jag har bara varit där en dag, ta de lugnt! sa jag och började äta på mina nudlar.

De hände inte så mycket mer den kvällen.

Vaknade av att väckaren ringde.

Jag steg upp, gick och duschade, klädde på mig och fikade frukost.

- Vill du åka  med mig till skolan i dag? frågade mamma.

- Ska inte du jobba?

- Jo men jag börjar senare så jag kan köra förbi med dig till skolan om du vill.

- Det är lugnt, jag tar bussen.

Mamma hade inte en så ny och hel bil, så jag ville inte att alla skulle få se mig i den skrothögen.

Andreas skulle möta mig vid ingången till skolan på morgonen och visa mig vart första lektionen var.

- God morgon, sa Andreas och gäspade.

- Go morgon på dig me, sa jag lite blygt men försökte att inte låta för blyg.

- Har du sovit gott?

Förvånad över att han frågade så svarade jag att jag hade varit uppe och läst nästan hela kvällen så det hade inte blivit så mycke sömn men att det funkade.

- Tur för dig att vi inte har så lång dag i dag! sa han och log mot mig.

Jag log tillbaka och tänkte att det nog var mer tur för honom än för mig, frågade sedan om vi inte skulle gå in.

Han sa att vi skulle vänta på en av hans kompisar som skulle komma vilken stund som helst, vilket han gjorde. Vi gick in till skåpen och lämnade jackorna och sedan gick vi till ett klassrum som låg mitt i hjärtat på skolan.

- Hej, sa läraren när alla hade satt sig ner och blivit tysta. I dag ska vi dela ut böcker till er och vi ska köra den sista lektionen på schemat som är slöjd.

Det kom en massa protester från alla i klassrummet. Läraren hade det svårt att få oss tysta igen.

- Slöjden börjar klockan två och håller på till halv fyra så ni måste äta en ordentlig lunch så att ni orkar med.

Hon började dela ut so böcker till alla och vi fick också en klasslista med allas telefonnummer och adresser.

- De blev visst inte någon kort dag, sa Andreas och såg lite missnöjd ut.

- Nej men de går nog bra ändå, sa jag och log.

Efter ett tag så kom den nya svenska, engelska och slöjd läraren in och presenterade sig.

- Hej, det är jag som är Douglas.

Han tog min hand och skakade den. Han kollade på mig lite frågande när vi skakat hand som om jag hade glömt en stor detalj.

- Vad heter du? undrade han lite blygt. Jag har lyckats glömma det och jag läste det senast i morse.

- Jag heter Siri.

- Fint namn, sa han och log åt mig.

Innan jag han svara ringde skolklockan.

- Lektionerna börjar aldrig förens fem minuter efter att klockan ringt, sa han lugnande när han såg mitt stressande ansikte.

- Vad händer första dagen? frågade jag för att inte värka alldeles för blyg.

- Det blir upprop, utdelning av böcker, pennor och sudd.

- Får man gå hem sedan?

- Ja typ, det är ganska lugnt den första veckan men sedan blir det full rulle.

Han log och jag sa till mig själv att det där måste vara det vackraste leendet i världen.

Han hade glömt säga att klassföreståndaren skulle tvinga mig att gå fram och ställa mig framför hela klassen och berätta vem jag var och vad jag hade för intressen.

- Berätta lite om dig själv, sa hon bara och log.

-Öhm, jag tycker om att läsa.

Det var det ända jag kom fram till.

- Varför flyttade du hit av alla ställen? var det någon som frågade.

- Jag vet faktiskt inte, mamma och var väll less på Skellefteå skulle jag tro.

- Vilken är din favoritbok? var det en tjej som frågade.

Jag tänkte efter lite innan jag svarade.

- "Syskonkärlek" med Katarina von Bredow.

Det var några fler som ställde frågor men den sista frågan jag fick var från Andreas.

- Har du pojkvän?

Jag rodnade och sa nej. Trodde han verkligen att någon skulle vilja ha mig eller ville han att jag skulle känna mig dum eller konstig för att jag inte hade någon?

- Det är nog med frågor nu, vi ska inte skrämma henne första dagen i skolan, sa läraren och bad mig sätta mig på min stol igen.

Hon började dela ut scheman, pennor, sudd och en skrivbok som vi skulle anteckna våra läxor i. Sedan berättade hon lite nya regler som tillkommigt under sommaren.

- Inget rökande under skoltid inte ens på andra sidan vägen.

Alla började klaga på den regeln, utanför skolgården får man göra vad man vill eller rättare sagt det skolan inte vill att man ska göra.

- Nummer två, alla mössor ska lämnas utanför matsalen annars blir man utkastad.

- Tjejerna får ju ha deras hårband på sig! sa Andreas medans han strök mössan som om det var det värdefullaste han ägde.

- Hårband och mössa är inte samma sak!

- Mössan är vårat hårband, sa en kille som hette Nikolas.

- Det blev små bråk men när det knackade på dörren blev det helt tyst. Läraren gick och öppnade dörren och in klev rektorn.

- Vad trevligt att se era ansikten igen efter vad jag hoppats har varit ett bra lov. Jag hoppas att ni ska få ett bra sista år här på skolan och att det är värt att minnas. Jag skulle vilja be er ta hand om Siri så att hon känner sig välkommen i klassen.

Han sa någonting om att svenska läraren hade gått och blivit sjuk och kunde inte fortsätta jobba, alla blev förvånads värt glada över nyheterna, och vi skulle få en vikarie som hette Douglas och var utbildad lärare i svenska, engelska och i syslöjd.

När han sa det sista började alla att fnittra, till och med klassföreståndaren.

- Ja det låter lite roligt men hans rykte säger att han är jätte bra och duktig på att handskas med er barn.

- Hur gammal är han? frågade en av tjejerna.

- Han var kring 25 tror jag, jag kommer inte riktigt ihåg.

Han stod och grubblade på det ett tag och sedan hoppade han till som om han just kom på att han stod i klassrummet. Han ursäktade sig och gick sedan ut där ifrån.

Jag kollade frågande på Andreas och som svar på min blick sa han att rektorn hade blivit lite snurrig i huvudet de två sista åren.