Lelinnilsson - Du var mitt stjärnfall

Han tog min hand och skakade den. Han kollade på mig lite frågande när vi skakat hand som om jag hade glömt en stor detalj.

- Vad heter du? undrade han lite blygt. Jag har lyckats glömma det och jag läste det senast i morse.

- Jag heter Siri.

- Fint namn, sa han och log åt mig.

Innan jag han svara ringde skolklockan.

- Lektionerna börjar aldrig förens fem minuter efter att klockan ringt, sa han lugnande när han såg mitt stressande ansikte.

- Vad händer första dagen? frågade jag för att inte värka alldeles för blyg.

- Det blir upprop, utdelning av böcker, pennor och sudd.

- Får man gå hem sedan?

- Ja typ, det är ganska lugnt den första veckan men sedan blir det full rulle.

Han log och jag sa till mig själv att det där måste vara det vackraste leendet i världen.

Han hade glömt säga att klassföreståndaren skulle tvinga mig att gå fram och ställa mig framför hela klassen och berätta vem jag var och vad jag hade för intressen.

- Berätta lite om dig själv, sa hon bara och log.

-Öhm, jag tycker om att läsa.

Det var det ända jag kom fram till.

- Varför flyttade du hit av alla ställen? var det någon som frågade.

- Jag vet faktiskt inte, mamma och var väll less på Skellefteå skulle jag tro.

- Vilken är din favoritbok? var det en tjej som frågade.

Jag tänkte efter lite innan jag svarade.

- "Syskonkärlek" med Katarina von Bredow.

Det var några fler som ställde frågor men den sista frågan jag fick var från Andreas.

- Har du pojkvän?

Jag rodnade och sa nej. Trodde han verkligen att någon skulle vilja ha mig eller ville han att jag skulle känna mig dum eller konstig för att jag inte hade någon?

- Det är nog med frågor nu, vi ska inte skrämma henne första dagen i skolan, sa läraren och bad mig sätta mig på min stol igen.

Hon började dela ut scheman, pennor, sudd och en skrivbok som vi skulle anteckna våra läxor i. Sedan berättade hon lite nya regler som tillkommigt under sommaren.

- Inget rökande under skoltid inte ens på andra sidan vägen.

Alla började klaga på den regeln, utanför skolgården får man göra vad man vill eller rättare sagt det skolan inte vill att man ska göra.

- Nummer två, alla mössor ska lämnas utanför matsalen annars blir man utkastad.

- Tjejerna får ju ha deras hårband på sig! sa Andreas medans han strök mössan som om det var det värdefullaste han ägde.

- Hårband och mössa är inte samma sak!

- Mössan är vårat hårband, sa en kille som hette Nikolas.

- Det blev små bråk men när det knackade på dörren blev det helt tyst. Läraren gick och öppnade dörren och in klev rektorn.

- Vad trevligt att se era ansikten igen efter vad jag hoppats har varit ett bra lov. Jag hoppas att ni ska få ett bra sista år här på skolan och att det är värt att minnas. Jag skulle vilja be er ta hand om Siri så att hon känner sig välkommen i klassen.

Han sa någonting om att svenska läraren hade gått och blivit sjuk och kunde inte fortsätta jobba, alla blev förvånads värt glada över nyheterna, och vi skulle få en vikarie som hette Douglas och var utbildad lärare i svenska, engelska och i syslöjd.

När han sa det sista började alla att fnittra, till och med klassföreståndaren.

- Ja det låter lite roligt men hans rykte säger att han är jätte bra och duktig på att handskas med er barn.

- Hur gammal är han? frågade en av tjejerna.

- Han var kring 25 tror jag, jag kommer inte riktigt ihåg.

Han stod och grubblade på det ett tag och sedan hoppade han till som om han just kom på att han stod i klassrummet. Han ursäktade sig och gick sedan ut där ifrån.

Jag kollade frågande på Andreas och som svar på min blick sa han att rektorn hade blivit lite snurrig i huvudet de två sista åren.