Lelinnilsson - Du var mitt stjärnfall

Alla tjejerna tappade andan.

Han var nog den snyggaste läraren både jag och de andra i klassen hade sett!

Han pratade på om sig själv lite grann och de flesta tjejerna sög i sig allt han sa.

Killarna var nog ganska svartsjuka på honom för att han fångade tjejernas uppmärksamhet så fort och han kunde behålla den. Douglas fortsatte att prata och hjälpa våran so lärare att dela ut böcker och informationspapper.

Efter lektionen fick jag följa med Douglas till hans arbetsrum och välja vad jag ville ha för slöjd eftersom att jag inte hade valt någon än.

- Skriv ditt namn här och ditt val här, sa han och pekade på papperets rader.

- Okej, sa jag och skrev på.

- Visst är du också ny på den här skolan? frågade han.

- Jo, jag och min mamma och pappa flyttade hit i somras.

- Trivs ni?

- Jo det gör vi väll.

- Det är bara att du kommer och pratar med mig om det är någonting du går och funderar på, jag vet hur det är att flytta ifrån sina kompisar när man är i din ålder.

Han visste inte hur lättad jag var att få flytta hit.

- Det ska jag göra.

Jag log och gav honom blanketten.

Det verkade som om jag hade blivit Douglas favorit elev. På slöjden så kom han direkt till mig om jag behövde hjälp, även om det var flera andra tjejer som räckt upp handen före mig.

De andra tjejerna märkte det också, de frågade om det var någonting mellan oss.

- Mellan mig och Douglas? frågade jag förvånat och lite roligt.

-  Ja! sa alla tjejerna i kör.

- Nej, han är bara ny här som jag.

Jag såg på långa vägar att ingen trodde mig. Men det var inte mitt största problem just då.

Jag hade börjat få känslor för Andreas.

Men jag visste inte om han var så intresserad av mig så jag försökte dölja det, men att bli alldeles röd i ansiktet och säga det jag skulle säga helt fel när han var nära gjorde inte saken lättare.

- Snälla, snälla, snälla! du skulle passa som ordförande över gruppen som ska ordna balen.

- Skulle inte tro det.

- Jo Siri vi litar på dig och jag finns här om du vill ha hjälp, sa Andreas.

De var på mig hela tiden om att jag skulle planera balen för niorna, men jag var rädd att allt skulle bli fel och misslyckat för jag hade aldrig planerat någonting så stort förr, men när Andreas sa att han skulle hjälpa mig om jag behövde det så sa jag att jag kunde göra det.

- Tack så himla mycket, sa en tjej som hette Anna.

Vi hade inte fått någon snö än så jag bestämde att det skulle bli temat på balen.

Alla höll med om att i början på november borde snön ha kommigt. Och  så blev det, en vit bal med snölyktor.

Medans alla var i full fart att bjuda sina älskade på balen satt jag och planerade den.

Det fanns ett elevrum som man hade elevråds möten i och det hade blivit mitt nya arbetsrum.

Jag satt kvar efter skolan nästan varje dag och jobbade med balen, jag satt där tills Douglas nästan drog mig från rummet och in i sin bil och körde mig hem.

- Finns det ingen som kan hjälpa dig med att planera balen? frågade han när han körde hem mig för vad som kändes som 1000:de gången.

- Jo, men jag vill ha koll på allt så att det inte blir fel.

- Men det kommer inte att bli fel, be om hjälp och lita på de andra. Du kan inte stanna efter skolan och jobba ensam på den där balen varje dag.

- Men det är det ända som känns rätt.

Det blev tyst och så förblev det tills vi var framme vid mitt hus.

- Har du hittat någon att gå men på balen än? frågade Douglas.

- Nej jag har inte haft tid att leta.

- Där ser du! du måste ha hjälp med balen annars kommer du att sova i något hörn under den stora dagen, för att du är så trött.

- Det kommer inte att hända, jag är ordningskvinna under balen så jag måste vara vaken och hålla koll på alla andra.

- Säg till om du vill ha hjälp, sa han och log mot mig.

- Det ska jag göra men tack för att du körde mig hem.

- Det var så lite så, sa han, kan du spara en dans till mig på balen?

- Vi får väll se, sa jag och log medans jag stängde bildörren och gick mot huset.