Ego
Igår var de en trevlig kväll hemma hos Mike.
Var jätte trött, men direkt jag komme hem kunde jag inte stänga mina ögon.
De är så jobbigt, men såg lite på tv och sedan blev jag bara tröttare och tröttare.
Klockan tre stängde jag av tv:n och somnade nästan direkt.
Vaknade vid ett och kände mig så trött att jag bara ville somna om.
Men jag kämpade mig upp och gjorde frukost. Eller lunch, eller vad man nu vill kalla de.
Gjorde inte så mycke mer, packade ihop lite saker som ska me till pappa, duschade.
Sen begav vi oss.
Har inte gjort ett skit sen jag komme hit till pappa.
Har ångest över skolan.
Känner mig jätte stressad över den, men jag kan inte komma på att jag har någonting att vara stressad över.
Vill bara att skolan ska ta slut. Att 1,5 år bara kan flyga förbi.
Har så jävla mycke ilska innom mig nu.
Eller de är inte ilska, de är besvikelse.
Trode du skulle förstå mer, fatta vad jag menade.
Men nej jag är ju bara EGO.
Jag fattar inte hur jag kunde tro att någonting skulle kunna ändra på sig.
Allt är som förr, allt utom att jag inte orkar sitta här och hålla allt innom mig längre, och de kommer alltid vara så här.
Du behandlade mig dåligt när vi var små också. Du kanske inte minns, men de gör jag, du satte fan ärr i mig utan att bry dig de minsta.
De här kommer aldrig att bli bra igen. Jag är för långsynt och du, ni, har gjort för mycke.
De ända som kommer att kännas som en skilnad nu, är väll att jag inte behöver dölja mina känslor längre.
Vilket är bra, kommer de ens att bli en saknad? Jag tror inte de, kontakten har blivit så jävla dålig. De är allas fel. Jag gav upp att försöka ta kontakt med er, för ni verkade inte göra er besväret att försöka få kontakt med mig. Så där tar jag på mig lite ansvar, men inte allt.
De är alltid allas fel, någonstans, jag säger inte att jag är oskyldig, för så är de inte.
Men nu kanske de är slut me de här, slut med allt som har med er att göra?
Jag hoppas nästan de, för alla tar bara mer skit av de här än att få någonting bra utav de.
Jag vet inte om någon av er läser de här.
Om ni gör de så får ni ha en bra fortsättning. För jag tror inte att jag kommer att delta i den.
Jag behöver få prata ut med någon nu!
Jag orkar inte vänta.
Men nu låter jag ju ego igen, eller vad säger du?
Puss kram
Var jätte trött, men direkt jag komme hem kunde jag inte stänga mina ögon.
De är så jobbigt, men såg lite på tv och sedan blev jag bara tröttare och tröttare.
Klockan tre stängde jag av tv:n och somnade nästan direkt.
Vaknade vid ett och kände mig så trött att jag bara ville somna om.
Men jag kämpade mig upp och gjorde frukost. Eller lunch, eller vad man nu vill kalla de.
Gjorde inte så mycke mer, packade ihop lite saker som ska me till pappa, duschade.
Sen begav vi oss.
Har inte gjort ett skit sen jag komme hit till pappa.
Har ångest över skolan.
Känner mig jätte stressad över den, men jag kan inte komma på att jag har någonting att vara stressad över.
Vill bara att skolan ska ta slut. Att 1,5 år bara kan flyga förbi.
Har så jävla mycke ilska innom mig nu.
Eller de är inte ilska, de är besvikelse.
Trode du skulle förstå mer, fatta vad jag menade.
Men nej jag är ju bara EGO.
Jag fattar inte hur jag kunde tro att någonting skulle kunna ändra på sig.
Allt är som förr, allt utom att jag inte orkar sitta här och hålla allt innom mig längre, och de kommer alltid vara så här.
Du behandlade mig dåligt när vi var små också. Du kanske inte minns, men de gör jag, du satte fan ärr i mig utan att bry dig de minsta.
De här kommer aldrig att bli bra igen. Jag är för långsynt och du, ni, har gjort för mycke.
De ända som kommer att kännas som en skilnad nu, är väll att jag inte behöver dölja mina känslor längre.
Vilket är bra, kommer de ens att bli en saknad? Jag tror inte de, kontakten har blivit så jävla dålig. De är allas fel. Jag gav upp att försöka ta kontakt med er, för ni verkade inte göra er besväret att försöka få kontakt med mig. Så där tar jag på mig lite ansvar, men inte allt.
De är alltid allas fel, någonstans, jag säger inte att jag är oskyldig, för så är de inte.
Men nu kanske de är slut me de här, slut med allt som har med er att göra?
Jag hoppas nästan de, för alla tar bara mer skit av de här än att få någonting bra utav de.
Jag vet inte om någon av er läser de här.
Om ni gör de så får ni ha en bra fortsättning. För jag tror inte att jag kommer att delta i den.
Jag behöver få prata ut med någon nu!
Jag orkar inte vänta.
Men nu låter jag ju ego igen, eller vad säger du?
Puss kram
Kommentarer
Trackback
